Jultomten och julafton: så firar svenska familjer den 24 december
I Sverige är det julafton som är den stora dagen. Det är då julklapparna delas ut, och i många familjer kommer tomten själv och knackar på dörren. Här är traditionerna bakom, hur dagen brukar se ut och hur ni kan göra dem till era egna.
Från gårdstomte till jultomte
Den svenska tomten var från början ingen julfigur. I folktron var gårdstomten en liten, gammal gubbe som vakade över gården och djuren. Han ville bli väl behandlad, och på julnatten ställde man ut en skål gröt med en klick smör till honom.
Under 1800-talet växte den moderna jultomten fram, han som kommer med julklappar. Viktor Rydbergs dikt Tomten (1881) och Jenny Nyströms julkort med små, röda och snälla tomtar formade bilden som svenska barn fortfarande känner igen. Astrid Lindgrens bilderbok Tomten (1960), med bilder av Harald Wiberg, bygger på Rydbergs dikt och läses fortfarande högt i många hem.
Tomtebesöket: ”Finns det några snälla barn här?”
Det klassiska ögonblicket är när det knackar på dörren på julaftons eftermiddag eller kväll och tomten kliver in med säcken på ryggen och frågar: ”Finns det några snälla barn här?” Ofta råkar någon vuxen just ha gått ut för att ”köpa tidningen” när tomten kommer. Det skämtet är nästan lika gammalt som traditionen.
Är barnen små kan ett tomtebesök vara både magiskt och lite läskigt. Låt tomten sätta sig ner, prata lugnt och gärna fråga om något barnet har gjort under året. Barn som är rädda behöver aldrig sitta i tomtens knä.
Julafton timme för timme
- Förmiddag: granen kläs (om den inte redan är klädd), man slår in de sista paketen och skriver julklappsrim.
- Lunch: i många hem blir det dopp i grytan, bröd som doppas i skinkspadet.
- Klockan 15: Kalle Anka och hans vänner önskar god jul i SVT1, en tradition sedan 1960. Många familjer planerar hela eftermiddagen efter den.
- Kväll: julbord med skinka, köttbullar, prinskorv, sill och Janssons frestelse. Till efterrätt ris à la Malta eller risgrynsgröt. Den som hittar mandeln i gröten får enligt traditionen önska sig något (eller gifta sig nästa år, som det heter).
- Tomten kommer: före eller efter maten, beroende på familj. Sedan delas julklapparna ut, och rimmen läses högt.
Julklappsrim: en svensk specialitet
På paketen skriver man gärna ett litet rim som ger en ledtråd utan att avslöja för mycket. Till exempel: ”Det här är mjukt och varmt och skönt, på vintern blir det inte grönt.” Barnen kan hjälpa till med rimmen till mor- och farföräldrar. Det övar både språkkänsla och fantasi.
Från advent till tjugondag Knut
- Första advent (29 november 2026): det första ljuset tänds i adventsljusstaken, och många hänger upp en stjärna i fönstret.
- 1 december: första luckan i adventskalendern och starten på SVT:s julkalender.
- Lucia (13 december): luciatåg med lussekatter och pepparkakor i förskolor och skolor.
- Julafton (24 december): tomten, julklapparna och julbordet.
- Tjugondag Knut (13 januari): man ”dansar ut julen”, plundrar granen och bär ut den.
Vanliga frågor
När kommer tomten i Sverige?
På julafton, den 24 december, oftast på eftermiddagen eller kvällen. Tomten knackar på dörren och delar ut julklapparna själv, till skillnad från många andra länder där julklapparna kommer under natten.
Vad säger tomten när han kommer?
Den klassiska repliken är ”Finns det några snälla barn här?”. Sedan brukar tomten prata en stund med barnen innan han delar ut paketen.
Varför ställer man ut gröt till tomten?
Det kommer från folktron om gårdstomten, som vakade över gården. Han skulle få en skål julgröt med smör på julnatten, annars kunde han bli sur och ställa till med hyss.
Texten är skriven med hjälp av artificiell intelligens och granskad av oss.